Ofrivillig tur på Gula floden
lördag 29 maj 2010 14:14 | Kategorier: 托馬斯在中國
Det kom en liten åskskur…
Men jag är inte nöjd med den här sedimentblandningen – innan jag lämnar Kina ska jag ha sett den riktiga Gula floden – Huanghe.
Första vårdagen!
måndag 8 februari 2010 15:15 | Kategorier: Matnyttigt, 托馬斯在中國
Efter en dryg vecka med novemberrusk, fem lager kläder, gnäll och kalla sängar sprack det i förmiddags upp och solen sken rakt in i vårt klassrum, för första gången sedan jag kom hit till Yangshuo!
Det var underbart!
Och solen kom med besked, på en timma förvandlades den gråa tillvaron till en fantastisk försommardag, och vi åt lunch utomhus!
Maten som vi får här på skolan är ganska enformig, men vällagad och god. Basen är ris, och till det får vi fyra, fem olika pinnätarvänliga rätter att välja på från dag till dag. Idag var det kryddstarka champinjoner, nån form av nudlar och den alltid lika välsmakande ägg- och tomatröran.
Alla sken upp och blev på gott humör tack vare värmen. Till och med eftermiddagens lektion i Chinese Culture höll Dora på takterassen! Och värmen stannade kvar till långt in på kvällen, och när de varma vindarna blandade sig med oset från köket kändes det nästan som en svensk grillafton.
Men underbart är kort – prognosen säger att gråvädret ska komma tillbaka. Och nästa vecka ska det skifta från 27 grader ena dagen, till 9, över en natt. Om allt går enligt planerna kommer jag bo i en kinesisk väerdfamilj då, så förhoppningsvis har jag annat att tänka på då.
Stormminnen
lördag 9 januari 2010 0:00 | Kategorier: Nyhetsflödet, Print, Vardagligt
Just i detta ögonblick, för fem år sedan, gick decenniers arbete om intet, familjer splittrades, värdsliga ting trasades sönder och miljontals kronor gick upp i rök. På fredagen arbetade jag på VN-redaktionen i Gnosjö och jag minns tydligt hur jag hastade ut på första larmet om ett träd som låg över en infartsväg till samhället.
Just när räddningstjänsten hade sågat upp björken kom nästa larm: träd över vägen och takplåt flög omkring i Götarp.
Sen var infernot okontrollerbart.
Jag var nära att inte komma hem den kvällen. På Nissastigen var det stopp halvvägs till Smålandsstenar. Dumdristigt gick jag ur bilen och hörde skogen göra uppror. Beckmörker och stammar som knäcktes. Förgänglighet och maktlöshet i billyktornas sken – ögonblicken på Nissastigen glömmer jag aldrig.
Sen kryssade jag via Anderstorp och Bredaryd hem, men det var med nöd och näppe jag inte blev fast mellan två nedfallna träd. Mina tankar går till VN-kollegan Kjell Jansson som på väg hem mot Växjö fick ett träd över sig och blev en av de sju personer som omkom under stormen.
Sedan är minnerna från resten av helgen ett enda virrvarr av träd, förödelse, räddningspersonal, adrenalin och stress. Jag kommer bara ihåg att jag mitt i allt ständigt hade min pålitlige 2,8-megapixels tjänstekamera i högsta hugg. Och två bilder har jag kvar.
Nykommenterat